Klimat

Klimatet är vädrets skiftningar under en längre mätbar period.

Jämför man exempelvis Nikkaluokta på 68:e breddgraden och Fairbanks, Alaska i USA som ligger på 64:e breddgraden (typ i höjd med Skellefteå) så tycker man att klimatet skulle vara mer ogästvänligt i Nikkaluokta eftersom det ligger mer norrut. Den utjämnande effekten golfströmmen har ger de båda orterna samma årsmedeltemperatur, men helt olika månadstemperaturer i januari och juli som tabellen nedan visar.

Det finns ett skäl till varför somrarna och vintrarna är som de är, och det är själva fjällen som agerar gräns mellan olika klimatzoner. Den norska kusten och de norska fjällen har mycket större nederbörd på grund av att fjällen pressar upp luftmassan och tvingar den att släppa sin fuktighet som regn eller snö innan den kommer till oss på andra sidan fjällen. Ju längre österut man befinner sig, desto mindre nederbörd kommer det. Årsnederbörden på vissa platser i Norge överstiger 4000 mm/år, medan Nikkaluokta får ca 500 mm/år, ungefär jämförbart med Stockholm.

Vårt svenska fjällväder bestäms egentligen av de så kallade polarfronten som är gränszonen mellan kall arktisk luft och varm tropisk luft.

Ligger gränszonen mellan dessa två lufthav norr om oss så har Sverige som i helhet svaga vindar och vackert väder. De lågtryck som normal brukar kommer från Atlanten tar en mer nordlig bana och det blir Island som får allt det dåliga vädret.

Ligger gränszonen i Centraleuropa bildas lågtryck i Polen som från sydost kommer in mot Sverige och ger hyggligt väder i de västra fjällen (dvs Kebnekaise).

Med gränszonen i Västeuropa, som det normalt är på somrarna, så kommer lågtryck med jämna mellanrum från de Brittiska öarna och ger ostadigt väder och regn.

Även hur högt upp i terrängen man befinner sig spelar roll vilket väder och vilket klimat som råder. Generellt säger man att temperaturen sjunker med en halv grad mer för varje hundra meters stigning samtidigt som nederbörden ökar med 100 mm/år (2/3 som snö). Det är inte svårt att föreställa sig att vissa växter och djur trivs bra mycket bättre i dalgångarna än på kalfjället.

Nordsidor av berg har kallare klimat än sydsidor, som får ta emot ungefär 30 procent mer solstrålning. Vad gäller antalet soltimmar i fjällen så kan det vissa månader vara mer sol i fjällen än i exempelvis Stockholm. Detta är mest beroende på att solen generellt är uppe mycket mer på sommaren i fjällen än annars. Kontrasten är dock den omvända på vintern så solen ibland inte alls går upp på dagarna. Allra mest syns detta fenomen på Nord- och Sydpolen där man antingen har dag i sex månader eller natt i sex månader, beroende på vilken pol man befinner sig på.