Reseberättelse 4: 12 augusti - 18 augusti 2000

Årets andra resa var egentligen inplanerad till att vara två veckor lång. Dock så tyckte vädrets makter att jag hade förbrukat mitt fina väder (se årets första resa) och det blev en ostadig och regnig tältvandring på bara en vecka. Normalt brukar vädret vara lite kallare och mera stabilt framåt sensommaren, men inte så denna gång.




12-13 augusti
Resan går upp till Kebnekaise bara några dagar efter den tragiska helikopterkraschen på Kaskasapaktes sydvästkam som krävde tre liv. Givetvis kom detta samtalsämne upp på tågresan till Kiruna. Som vanligt så var tåget försenat cirka en halvtimme. Delar kupé med en tjej och hennes pappa som skall vandra i Sarek och ett par som ska gå SKKs (Svenska Klätterklubbens) klätterkurs i Kebnekaise, förlagd till Tarfala.

Själv är mina två veckor inte alls förutbestämda på något sätt, utan det får bli vad det blir. Som det verkar nu så lär det bli bestigning för mig redan imorgon, måndag om vädret håller i sig.

Nu är det verkligen högsäsong här i Kebnekaise. Massor av folk överallt! Nedre båtlänningen såg ut som en mindre marknad. Såg ut som någon tippat av två busslaster med vandrare. I båten upp var det cirka 20 personer, mest svenskar men även danskar och tyskar. Båtfärden upp gick bra, båten skrapade i botten två gånger pga det låga vattnet.

Har nu slagit upp tältet på min gamla vanliga plats och allt är hur fint som helst. Solen lyser och det har väl varit en 20 grader minst idag. Nästan inga mygg och mycket torrt i markerna är det också.

Sydtoppen har vairt synlig mer eller mindre hela dagen och på stigen upp mot fjällstationen så blev det många fina fotomöjligheter med tanke på det fina vädret. Sydtoppen såg mycket lockande ut. Man såg till och med Kaskasatjåkkas distinta profil uppe i Tarfala från stigen.

Har varit på fjällstationen och tecknat mig för toppturen som jag faktiskt inte har gått tidigare. Kan vara mycket intressant att gå den leden eftersom jag bara varit upp på toppen via den längre västra leden.




14 augusti
Vaknade vid 7-tiden och var mycket pigg. Gårdagens vandring från Nikkaluokta känns inte alls i benen trots ca 25 kilo packning. Det är lite blåst och 10 grader nu på morgonen.

Toppturen i den grupp jag ska gå i vandrar iväg vid 09.00. I gruppen är det cirka 20 personer, medan den första gruppen är fulltecknad med 40 personer.

Generellt sett är den Östra leden mycket snällare mot ben och knän än den Västra leden. Den är också kortade och tar kortare tid. Östra leden är Kebnekaises lättaste led från öster. Västra och Östra leden följs åt en bit väster om fjällstationen. Östra leden viker av norrut vid Jökelbäcken från Kebnetjåkkaglaciären.

Uppstigningen sker väster om jåkken, delvis på blockmark och delvis på snöfält.

Efter två raster och cirka två timmar vandring är man uppe på platån där Björlings glaciär ligger inramad av Vargryggen och Kebnetjåkka.

Efter en kort fikapaus fortsatte vi över Björlings glaciär och den snökam som finns i dess västra del, som gränsar till Kitteldalen. Snökammen stiger upp mot bergväggen och sista biten går över glaciärsläppan som normalt bildas mot bergväggen.

Sedan följer ledens klättringsinslag som får betraktas som lätt klättring. Vid "svårare" passager är fasta rep uppsatta som hjälper alla att komma vidare. Leden går först mest horisontalt på hylla i berget, sedan går den nästan vertikalt uppför en av rännorna i bergssidan. Leden är inte alls svår att hitta.

Ledens utsteg är cirka 100 meter söder om den gamla toppstugan som man ser nerifrån platån innan klättringen.

Framme vid toppstugan la vi våra ryggsäckar för vidare vandring upp mot Sydtoppen som ligger cirka 500-600 meter norrut och cirka 250 meter högre upp.

Sikten var ganska usel eftersom moln hela tiden drog in och bildade tjocka på toppen. Till slut så kunde man ana att man var framme eftersom man såg den andra gruppen stå mitt uppe i intet. Det fanns lite nysnö på toppen, men inte alls så mycket som det brukar göra. Det hade trots allt smält bort lite nu i sommar. Västlig vind blåste det, cirka 5-10 sekundmeter och bara ett par grader över noll.

Efter en stund på toppen där jag bland annat ringde hem och undrade om de kunde gissa var jag var nånstans, bar det ner till toppstugan igen. Täckningen på toppen är oftast god, men man måste ha Telia som operatör eftersom det är det enda bolaget som har bra täckning i Kebnekaise. Vid toppstugan så åt vi lunch på cirka 20 minuter innan det bar neråt igen.

På Björlings glaciär så tog vi en annorlunda väg för att titta på en glaciärbrunn i de nedre regionerna av glaciären. Glaciärbrunnar bildas av smältvatten på isen som gröper ut sprickor tills de liknar brunnar. Brunnarna kan bli upp till 50 meter djupa och i extrema fall upp till 5 meter i diameter.

Efter den lilla avstickaren så fortsatte vi ned till Kebnetjåkkaglaciären där det bjöds på rutschkana i trå långa åk ner mot Jökelbäcken. Sedan var det bara att styra kosan mot fjällstationen för saftdrickande och diplommottagande.

Turen tog precis 9 timmar vilket inte alls kändes så jobbigt som Västra ledens 10-12 timmar. Precis lagom hemma vid tältet började det att småregna lite grann.

Käkade middag och la mig vid 22-tiden ungefär.

15 augusti
Natten och morgonen har varit kall och småregnig. Temperaturen är nu på morgonen inte mer än 6 plusgrader. Obefintlig vind. Har inte gjort så mycket idag förutom att laga mat och gå en liten tur till fjällstationen. Skönt att vila ut lilte extra.

Nu på kvällen har molntäcket spruckit upp och visat lite sol och lite blå himmel.

Kvicksilvret har inte orkat över 10 grader på hela dagen idag.

16 augusti
Vaknade vid 07.30 och kunde snabbt konstatera att vädret var ungefär som tidigare, jämngrått och vindstilla, 8 plusgrader.

Under förmiddagen började det att till slut hända något med väderläget. Vinden började att blåsa österifrån framför ett lågtryck som var på väg från sydväst. Vid 10-tiden hade himlen fått lite små små stänk av blått i sig och de regntunga skyarna började dra undan från fjällen.

Själv begav jag mig iväg på en liten fotoexkursion längs norra sidan av Ladtjojåkka och sedan över Elsas bro och sedan medströms ner på den södra sidan för att sedan vada jåkken och gå hemåt till tältet igen. Fick några väldigt intressanta bilder tror jag.

Väl hemma vid 14-tiden började det att duggregna från mörka moln i öster. Nu vid 16-tiden är det en konstig blandning av moln, regn och blå himmel. Det är som om vädret inte riktigt har bestämt sig för vad det skall bli. Vid 17-tiden så segrade regnet och kom ner i allt större skurar. Dock ska jag nog vara tacksam för att det inte är de 50 mm som skulle falla i södra Norrbotten.

Fördrev resten av dagen med att lyssna på radio, läsa böcker och lägga patiens.

Temperaturen är 9 grader och sjunkande.

17-18 augusti
Enligt väderrapporterna under gårdagen så skulle det bli ostadigt väder framöver och jag ringde till Tågkompaniet för att boka en återresa till Stockholm. Som tur var så fanns det en plats kvar i sovvagn samma dag. Bokade och började att packa ihop tältet för att vandra ner till Nikkaluokta. Fördelen med Tågkompaniet är att man kan boka på telefon och sedan kan man betala när man kommer hem. Man bara uppger bokningsnumret till konduktörn. Sedan löste jag in de gamla biljetterna när jag kom hem.

Satte nytt personligt rekord ner till båten, tog lite drygt 90 minuter att vandra ner dit. Åt en härlig renburgare för 40 kronor efter båtresan och sedan när jag var framme vid Nikkaluokta så åt jag stekt sik som inte alls satt dumt.

Sedan var det bara att vänta på bussen och tåget som slutligen skulle ta mig hemåt...