Vegetationszoner

Kebnekaise kan delas in i olika vegetationszoner. Varje zon (i höjdled) har sina egna säregna växter och blommor. Längst i öster (Nikkaluokta) finns spår som påminner om barrskogsregionen, den så kallade prealpina zonen. Till de mest extrema växtzonerna tillhör de högsta topparna. Det kallas den högalpina zonen. Bara få växter står ut att leva där.


Prealpina zonen/Barrskogsregionen
I barrskogsregionen växer förutom olika slags lövträd (företrädesvis björk) allehanda barrväxter (företrädesvis tall). Gränsen mellan den prealpina och den subalpina zonen går ungefär vid Nikkaluokta. Några få tallar kan skymtas i skogarna runt Nikkaluokta.

Subalpina zonen/Björkskogsregionen
Den dominerande trädarten är förstås olika arter av björken ända upp till skogsgränsen/trädgränsen. Stora bestånd av björk finns i Vistasvagge samt Ladjtovagge fram till fjällstationen.

Lågalpina zonen

Denna zon tillhör kalfjällsregionen, som trots sitt namn hyser de allra flesta fjällväxterna man kan hitta i Kebnekaise. Zonen är är ytmässigt den största av de tre zonerna i kalfjällsregionen. Här hittar man olika slags viden, fjäll-en, dvärgbjörk samt olika blommor som smörboll, fjällkvanne och svarthö. Blåbärsrisets övre gräns markerar övergången från den lågalpina till den mellanalpina zonen.

Mellanalpina zonen

Zonen präglas av olika slags gräshedar och ängar. Här växer kråkbär, lappljung och ripbär mm. Klimatet är synnerligen ogästvänligt för växterna och endast de som klarar hård vind, extrem torka och samtidigt tjäle i marken klarar sig.

Högalpina zonen
I zonen hittar man några få växter som klarar av det extremt karga klimatet. Isranunkeln är ett av få exempel. Vidare växer olika slags gräs, mossor och lavar bland blockmarkerna.