|
Dvärgvide (Salix herbacea)
Fyndplats: Sluttningen upp till Kebnetjåkkaplatån.
Det krypande riset från dvärgvidet bildar centimeterhöga
mattor. Varje kvist består av centimeterstora sågtandade
blad, oftast 2-3 till antalet. Tydligt nätmönster.
Blomhängena är få och småblommiga.
Blommar i juli. Växer på snölegor, klipphyllor
och fjällhedar. Allmän i hela fjällområdet. |
|
Fjällförgätmigej (Myosotis
decumbens) Fyndplats: Längs västra
leden. Fjällförgätmigej
blir ca 30-40 centimeter hög. Stjälken pryds
av flera klarblå små blommor.
Blommor i juli-augusti. Kalkgynnad och växer i bäckdalar,
rasbranter mm. Förekommer allmänt i fjällområdet. |
|
Fjällglim (Silene
acaulis) Fyndplats: Kitteldalen.
Växten blidar
en stor kudde och blir sällan högre än ca
5 centimeter. Blommorna är vackert rosenröda.
Blommar i juli-augusti. Växten är kalkgynnad
och växer på grus och jord, gärna intill
stränder, snölegor eller rasmarker. Tämligen
allmän. |
|
Fjällkattfot (Antennaria
alpina) Fyndplats: Tarfalalako.
Är
till skillnad från den vanliga kattfoten mycket spensligare
i sin uppbyggnad. Växten blir cirka 10 centimeter
hög. Frukten i toppen har vita hårpensel. Blommar
i juli-augusti. Växten är kalkgynnad och växer
på gräsmark, klipphyllor, vittringsgrus mm. |
|
Fjällkvanne (Angelica
archangelica ssp archangelica) Fyndplats: Invid
fjällstationen. Växten blir mellan 1-2
m hög.
Lätt att känna igen på sina karaktäristiska
bollformade blommor. Unga exemplar har använts av
samerna som kosttillskott då växterna är
fulla med C-vitamin. Blommor juli-augusti. Växer
på något kalkhaltig mark såsom fuktig
skog, videbälten, invid bäckar. Allmän
i den subalpina zonen. |
|
Fjällnejlika (Lychnis alpina) Fyndplats:
Invid Jökelbäcken, Östra
leden.
Fjällnejlikan blir 10-20 centimeter hög.
Kronbladen är ljusröda till rosenröda och
blidar små blomknippen. Har angenäm lukt. Bladen är
rosettlika och växer vid stjälkens bas. Blommar
i juli-augusti. Fyndplatserna är på kalkrik
fjällterräng (klipphyllor, rasmarker mm). Mindre
allmän. |
|
Fjälltrav (Arabis
aplina) Fyndplats: Kitteldalen.
Växten har
en upprätt stjälk som når 15-20 centimeter.
Bladen är håriga och grovt tandade. Blommorna är
stora och vita. De är talrika och bildar en tät
samling i stjälktoppen. Blommar i juli-augusti. Växer
i fuktig grusig fjällterräng. Tämligen allmän. |
|
Fjällviol (Viola
biflora) Fyndplats: Tarfalalako.
Fjällviolen
blir maximalt 10-15 centimeter hög. Nordens enda violart
vars kronblad är gula. Blommorna har mörka ådror
vid basen. Blommar under juni-juli. Bladen är gröna
och oftast njurformade. Växer vid bäckar, snölegor,
i björkskog och videsnår. Allmän inom hela
fjällområdet. Når dock sällan över
den mellanalpina zonen. |
|
Isranunkel (Ranunculus
glacialis) Fyndplats: Kebnetjåkkaplatån.
Isranunkeln blir cirka en decimeter hög, har mångflikade
blad en eller ett par blommor per stjälk. Varje stjälk
har fem vita kronblad och gula ståndare. Blomning
sker i juli-augusti. Fyndplatserna är blockmark, snölegor
och kal jord. Förekommer tämligen allmänt
i hela fjällområdet. |
|
Kråkbär (Empetrum
nigrum) Fyndplats: Tarfalalako.
Denna risartade
växt blir sällan mer än 10-20 centimeter
hög. Bladen är tätsittande och barrlika
samt vintergröna. Kråkbären blommar i
maj. Återfinns på torra backar, rishedar,
klippor och i skogar. Allmän inom hela fjällområdet. |
|
Lappljung (Phyllodoce
caerulea) Fyndplats: Tarfalalako.
Påminner
om kråkriset i sitt växtsätt. Upprättstående
risartade grenar som blir 15-30 centimeter höga. Blommorna
klockliknande och sitter på böjda skaft. Blommar
i juni-juli. Växer på kalkfattiga rishedar,
björkskogar eller myrtuvor. Allmän inom hela
fjällområdet. |
|
Linnéa (Linnea
borealis) Fyndplats: Tarfalalako.
Trots de utsökta
blommorna är Linnean en risväxt som sprider sig
genom tunna revor längs mossan. Blomman är ca
10 centimeter hög och ljusrosa. Blommar under juli-augusti
och växer i fjällbjörkskogar, hedar och
blockmarker. Allmän i hela fjällområdet. |
|
Lopplummer (Huperzia
selago) Fyndplats: Tarfalalako.
Växten
blir små tuvor som är cirka 8-12 centimeter
höga. Den är färgad i gulgrönt eller
gulbrunt. Växer på fjällsluttningar, myrkanter
och snölegor. Förekommer allmänt inom fjällområdet. |
|
Polarull (Eriophorum scheuchzeri) Fyndplats: Tarfalalako.
Polarullen blir ca 15-30 centimeter hög och axet sitter
ensamt i stråtoppen. Det är klotrunt och förhållandevis
stort jämfört med andra ullväxter. Återfinns
vid bäck- och sjöstränder, myrar och diken.
Allmän inom hela fjällområdet. |
|
Ripbär (Arctostaphylos
alpinus) Fyndplats: Sluttningen upp till
Kebnetjåkkaplatån.
Ripbäret är ett
centimeterhögt ris med små tunna blad, sågtandade
och tungformade. På hösten (som bilder visar)
antar bladen en vackert röd färg. Små grönvita
blommor som sedan utvecklas till själva ripbäret.
Först gröna, sedan röda och till sist svarta
i färgen. Blommor maj-juni. Viktig växt för
flera fjällevande fåglar, bl a ripan. Växer
på vindblottor, öppna hedar, tuvor på myren
mm. Allmän i den subalpina, lågalpina och mellanalpina
zonen. |
|
Rödblära (Silene
dioica) Fyndplats: Tarfalalako.
Blir cirka 40-60
centimeter hög och har en upprätt stjälk
som är purpurtonad överst. Bladen är ovala.
De fem kronbladen är rosenröda. Blommar i juni-juli.
Växer i fuktiga skogar, videbälten, bäckstränder
eller rasbranter. Allmän inom hela fjällområdet. |
|
Rosenrot (Rhodiola
rosea) Fyndplats: Tarfalalako.
Växten har
en kraftig stjälk som når ca 10-30 centimeter.
Talrika blad som är tätt sittande och köttiga.
I toppen av stjälken sitter många tätt
samlade gulgröna blommor. Blommar i juni-juli. Återfinns
i fuktiga branter, vid snölegor eller små bäckar.
Huvudsakligen allmän. |
|
Smörblomma (Ranunculus acris) Fyndplats: Tarfalalako.
Växten
blir vanligen mellan 30-50 centimeter hög. Blomman
består av de karaktäristiska fem gula kronbladen
som har gett blomman sitt namn. Smörblomman är
giftig. Den är allmän inom hela fjällområdet
och återfinns på fjällängar, vid
snölegor, bäckkanter och i videfälten. |
