Myggor och knott

Sällan har ett så litet kryp fått ta emot så mycket oförskylld kritik som en riktig semestplåga. Myggor och knott är viktiga i ekosystemet då de ger mat åt en mängd djur, bl a fåglar.

Myggan utvecklas i vattensamlingar som mygglarv innan den förpuppningen sker. Både larven och puppan andas luft genom andningsrör. Cirka två veckor tar det att utvecklas från larv till insekt, lite beroende på temperaturen. En enda mygga kan ge upphov till 3-4 generationer nya myggor på en säsong.

Sinnesorganen hos myggan är starkt specialiserade till att känna av när djur och människor finns i närheten. Den känner av om det finns ett offer på mellan 20 till 40 meters håll, främst i form av koldioxid och mjölksyra samt ämnet 1-okten-3-ol. Kombinationen av dessa tre ämnen är ännu mer attraktivt än ämnena var för sig. På närmare håll så känner myggan av små variationer i luftfuktighet och temperatur, exempelvis från utandningsluften.

När den väl valt ut sitt offer kommer dess blodsugande sticksabel fram ur snabelskiden och med hjälp av flera olika stickborst borrar den sig igenom huden ner till ytliggande blodkärl. För att inte blodet skall koagulera så sprutar myggen in sin saliv i blodkärlet. Saliven ger upphov till en lokal allergisk reaktion i form av en liten "bulle" efter sticket. Saliven har även lokalbedövande verkan som gör att man oftast inte känner sticket förrän det är för sent. Människor reagerar olika på myggans saliv, en del får en kraftigare allergisk reaktion än andra. Detta kan man i viss mån undvika genom att ha på någon slags kortisonsalva.

När myggan har tankat sig full med tre gånger sin egen vikt i blod så kan den lägga nya ägg som i sin tur ger nästa generation myggor. Det är endast honan som suger blod, hanen livnär sig på olika slags växtsafter och nektar. Som kuriosa kan nämnas att stickmyggans vingar slår med ca 600 slag/sekunden.

I Kebnekaise är det stora variationer i koncentrationen av myggor, både beroende på årstid, värme och nederbörd. Eftersom myggan trivs vid vattensamlingar och i björkskogen så hittar man dem oftast inte på kalfjället. Själv har jag fått den uppfattningen att myggorna kommer i olika vågor under säsongen. De första brukar uppträda vid midsommar och de sista fryser ihjäl efter nån enstaka köldknäpp i början av september, ungefär sammanfallande med när fjällstationen stänger. Rent generellt är det mindre mygg tidigt och sent på säsongen. Vistasdalen och Östra delen av Ladtjovagge är myggsäkra områden de tider på säsongen när det varit blött och varmt. Till exempel så fanns det lite mygg 2000 och 2001, medan första året jag vandrade i Kebnekaise så blev mina axlar nästan helt uppkäkade av myggorna efter en dags vandring i Ladtjovagge. Bortom fjällstationen störs man inte alls av myggen normalt sett.